Ja det e den stora frågan denna morgonen när en bibba på ca 20 papper dimper ner i brevlådan. 

Jag har kämpat i månader ekonomiskt och det har bringat ångest, när jaf väl tar tag i det och beger mig till soc för att be om hjälp blir det som ett slag i ansiktet. 

Ångesten det bringade att ens ringa samtal till dom gav mig många vakna nätter och det satt långt inne. 

 

Satt i timmar med kompletteringar och med Lina som hjälp. 

Alla har trott att dom kommer att hjälpa mig, det finns inte en chans att dom nekar till hjälp, det kommer att lösa sig. 

Fuck you långt in i röven på en uppblåst balong. 

487 kr va det värt, allt jobb och all ångest. 

 

Tack för alla år du betalat skatt ditt dummafanskap. 

Vi bryr oss inte om du blir bostadslös eller inte kan äta mat.. Det e inte samhällets problem. 

Lev på vatten för fan.. Vad trodde du.. Bitch slap!! 

 

Ärligt skall jag varje månad ha kluddet med att ansöka pengar för 400 kr?? 

E det ens lönt liksom, bajsskitmög som en piss i mississippi.. Ja visst 400 kr e ju mer än vad jag hade innan så visst fan.. Tack svenska samhället!! 

 

Att leva med derperssion och ångest och behöva leva med total penga ångest varje månad e så jävla fucking jippi att jag nu bara känner NU RÄCKER DET!!!!

 

Jag orkar inte, jag vill inte, jag orkar INTE mer...

 

Varför kämpa sig upp ur mörkret när man hela tiden blir nersparkad igen! 

 

Nej fuck it allt, jag stannar här nere i detta mörkret och ruttnar. 

Vad fan skall jag upp till dom levande för? 

Benen blir undansparkade på mig direkt, jag har snart inget kvar. 

Det finns snart inget som får mig att vakna på morgonen, jag har snart slut på glädjen i livet som får mig att vilja andas en dag till.

 

När man börjar veckan med att sitta och gråta i total hopplöshet då kan man lika bra sova bort resten av veckan, eller helt enklet bara sova och aldrig gå ur sängen! 

 

Jag har ingen kämparglöd kvar, den släcktes idag! 

Det e bäck mörkt och jag orkar inte en dag till.. 

 

Adios