På borta plan e över. En vecka hemma hos mamma och pappa som hund och fågel passare e över och lite smått glad e jag för det. 

Det e ganska svårt för mig att vara hemmifrån i en hel vecka och efter 2 dagar ville jag bara åka hem. 

Får se hur det blir i september då jag skall vara där i 3 hela veckor... 

 

Jag har i alla fall passat på att träffa Therese vi pimpla kaffe och spela kort och tärning en hel dag, jag har träffat Sara över en fika i solen och min syster har jag umgåtts med i 3 dagar, varit med min systerdotter i stallet. 

Så jag har allt hållt mig sysselsatt, vilket e skönt. 

 

Jag har även varit på banan i helgen, det va tävlingsdags tyvärr regnade söndagen in men jag fick lärt mig mycket användbara saker.. Vilket e jäkligt skönt.. 

 

Jag försöker hålla mig sysselsatt för att slippa tankarna som kretsar i mitt huvud. 

Det är ibland jobbigt att vara jag men jag kan ju inte byta ut mig, det blir liksom jäkligt svårt kan jag redan nu säga. 

 

Ibland vet jag liksom varken ut eller in.. Men skam den som ger sig, jag skall klättra åter till där jag va innan..

 

Jag börjar väl själv inse nånstans att detta är mitt liv nu, att jag kommer att få leva med denna ångest resten av mitt liv, jag behöver bara tid att smälta det och acceptera det. 

 

Vad har mer hänt? 

 

Jo jag va på en dejt, blir det fler? 

Nje det blir det inte, varför inte?

 

1 Jag har inget, absolut, jag säger absolut inget gemensamt med en gym snubbe! Det kommer aldrig funka, så enkelt e det. 

2 Han verkar inte ha rett ut vem han e, han har inte funnit sig själv helt och hållet om man säger så. 

 

Det är dom 2 största anledningarna, den stösta och avgörande punkten i det hela e faktiskt, han hade fula skor :P haha... 

så e det.. 

 

Nej nu skall jag ta tag i denna måndagen.. 

 

Adios