I natt har jag sovit som en jävla kussamuuuu.. Funderat och tänkt på en jäkla massa.. Jag har svårt för vissa saker och jag måste bara ge mig tid att vänja mig vid det hela. Men det e svårt men jag gör mitt absolut bästa för att lyckas... 

Ja i morse va det allt svårt att ta sig ur sängen den här tröttheten e ju inte vettig nånstans.. Den e ovettig och jäkligt onödig, tycker jag allt. BEgripper mig inte på tröttheten som ändå inte gör att man kan sova.. Varför ha den liksom? Nån vettig förklaring finns säkert men ingen har delgivit mig den. 

 

Nåt positivt med dagen e i alla fall att jag kom fram till ett beslut till sist i en fråga som jag haft länge. Jag kom fram till att hoppa från stupet och bara hoppas jag landar på fötterna. 

Man måste på nåt sätt stå på sig. Man kan inte låta folk trampa på en och låta dom behandla dig hur som helst. Jag har gott om tålamod men ibland tar det även slut för mig, så e det bara. 

Det finns inte riktigt i mig att jag skall lägga mig ner och själv dö. Nåt väcks i mig och jag e redo att fajtas. 

Nånstans har jag respekt för mig själv och kan inte låta folk dansa runt med mig som en trasdocka. 

Vi är alla människor med känslor man kan inte spotta på stenen hur mycket som helst rätt som det är så e den dränkt och då jäklar hoppar stenen upp och biter dig i näsan.. Eller tja nej så va det kanske inste redigt men du kan bara spotta på den tills den e blöt sen har det lite tappat sin mening. Men när folk väljer att då byta sten för den andra har man liasom dränkt.. Jaja det e fine by me.. Men om den andra stenen inte bet dig i näsan så kan du räkna med att JAG gör det, för oss båda... 

 

Idag på jobb fick jag mig en tankeställare av kaliber i duschen med en patient, ja alltså patienten duscha och jag hjälpte till, vi duscha inte ihopa.. ajjjnej nu blir det galet, tillbaka till saken. 

Denna patient är en pain in the fucking ass... milt sagt, kaxig, bitchig och bara så statans otrevlig ibland, ja precis som jag kan vara. Idag prata vi ganska så ingående pga dåliga nyheter som kommit hennes väg. Där hon berätta att hon alltid varit den starka, den som aldrig bryter, den som aldrig faller, den som står på sig, den där starke som inte får lov att falla, den där starke som inte får lov att gråta, den där starke som inte får må dåligt, precis som jag. 

 

Hon berätta hur svårt det är att prata om allt som väntar för hon e så stark, jag kunde verkligen se mig själv i henne, jag kunde se hur det varit om det varit ombytta roller hon och jag. Jag hade varit likadan, jag hade inte heller kunnat bryta ihopa, inte kunnat prata om hur jag egentligen kände, för jag e den starke Lotta, precis som hon. Detta är egentligen ingen bra egenskap om man tänker efter, att aldrig visa sig sårbar, att aldrig släppa folk för nära, att alltid vara stark ensam. 

För visst måste det vara bättre att vara stark om man e 2 som delar på det? Eller om man delar med sig till sin närmaste krets om så bara nån, visst måste det vara starkare, att våga släppa in nån? 

 

Hon har haft bakslag men när hon säger det är inte alla bakslagen som gör mig mest ledsen, det är att jag nu måste tänka om. Jag visste jag skulle dö sen nu måste jag ändra allt, för jag skall dö snart. Tårarna va på väg mina vänner tro mig.. Man kan aldrig säga när, man kan aldrig säga hur. Men vi alla skall den vägen vandra, dock är det inte alla som vet om det innan, som kan ligga vaken på nätterna med vetskapen att jag skall dö snart, om nån vecka, inom nån månad. Hinner jag fira jul? Får jag uppleva en födelsedag till? Hur snabbt går det? Kommer jag ha ont, kommer jag ha ångest. Detta är nåt cancer patienter brottas med dagligen.. 

 

Sen finns det dom som faller knall fall, ena minuten med andra minuten borta, det finns dom som går och lägger sig på kvällen och inte vaknar på morgonen.

 

Men oavsett vilket sätt vi än skall dö på´, jag kommer mest troligen dö pga drunkning för jag har glömt hur man simmar i duschen. Ta vara på varandra för fan, ta vara på varenda minut du kan få med dom du älskar, gillar, tycker om eller hatar för en vacker dag finns dom inte mer och vem fasiken skall du då hata liksom? 

 

Ja det va en del tankar om dagen så här långt. 

Men innan jag slutar så måste jag bara säga, jag är en kvinna med integritet, etik, vett och moral. Rätt och fel skall vara rätt och fel. Tänk på det nästa gång.... 

 

Tjabbalabbaloooo