Då blir det kaos i mitt lilla huvud, ja det e litet fast det e stort. Det rymms ganska mycket i den där skallen, ibland för mycket kan jag säga. 

 

Min återhämtning från allt har inte gått så bra och tröttheten e ett faktum, den där tröttheten som du verkligen inte kan vila bort. Och med den kommer så klart en massa känslor som bara drar över en, vilket då i sitt fall drar med sig den där underbara vännen som jag har.. Ångesten. 

 

Den har mig totalt i sitt grepp idag och jag sitter med tårar i ögonen och vet inte hur jag skall sitta stå ligga eller dra nåt gammalt över mig. 

 

Jag sitter och tänker på allt jag borde göra som jag inte gjort som jag borde ta tag i men inte orkar. 

Tex att gå och ta prover, den lappen har suttit på min kyl i 2 veckor, jag skall, i morgon, nej inte idag, tar det i morgon, nej inte idag kanske en annan dag.. Och nu börjar det liksom bli kris för proverna skall vara klara till måndag.. Hmmm nåja, bättre sent än aldrig så får väl göra det i morgon då. 

 

Problmet som uppstår då ju att allt hopar sig och sen vet jag inte vad jag skall ta tag i först och då blir inget gjort. 

Det sätter sig som en spärr i huvudet och jag vet inte ens vart jag skall börja. Ungefär som min oöppnade post som bara ligger i hallen, nåt ligger i köket och ja nåt ligger i postfacket i trappan. Det va jäkligt dumt att posten inte kommer via dörren längre för nu kan jag liksom ignorera att öppna facket. 

 

Nåja sakerna springer ju inte ifrån mig precis det kommer ju vara kvar när jag väl finner orken att ta tag i det..

Just nu känner jag att jag skulle behöva en vecka på annan ort, nån helt annanstans... 

Bara vila och bara vara för en stund. Och inte i denna vardags måstena. 

 

Det e dom som e så svåra att ta tag i det där vardags skiten. Ja och allt annat oxå som att ta prover.. Menar hur jävla svårt e det? 

När jag mår så här vill jag inte va med mer. När ångesten fångar mig i trans och jag ser mörker på himlen, ingen sol och jag bara känner, skjut mig! 

 

När sen allt det där som jag tänker göra krockar med annat jag vill göra och jag inte kan reda ut vilket som blir bäst och vilket jag borde göra blir det så rörigt i min lilla skalle.. Liksom.. va fan, kan folk inte planera efter mig haha.. 

Kanske inte går så bra om jag tänker efter, men mina planeringar går ju inget vidare bra om vi säger så. 

 

Så frågan e, rensa hela kalendern och bara skita i allt som ligger inom dom närmaste veckorna eller försöka finna en lösning, eller bara dra bort...

Fly landet? Haha nej nej.. icke nicke denna kvinnan flyger 4 gånger om året, 2 gånger i juni och 2 gånger i augusti det får räcka.. 

 

Mina bråk med soc har nu gått så långt så det hamnat i förvaltiningsrätten.. ooops.. 

Men när jag fick besked om 0 kronors utbetaning för Juni månad flippa jag... 

och skrev ett bestämt brev, som dom skicka till förvaltningsrätten.. Nu undrar jag, va jag elak eller va jag saklig. 

Ja det vet man aldrig när jag bli så ilsk för då kan jag slänga med ord jag inte borde, både i tal och skrift. 

Men vi får väl se vad som sker med det haha... Jag hota ingen i alla fall så mycket minns jag :P 

 

Nåt positivt i det hela kaoset e att jag vet nu med säkerhet att jag saknar nån i mitt liv... Den oredan har jag rett upp i alla fall haha.. 

 

Heja Lotta 

 

Adios