Att vara självständig.
Är en sak som e mycket viktig för mig.
Jag tog upp ridningen igen för 3 veckor sen efter 100 år..
Stallet ligger i Landskrona men det ligger ju så klart avsides vilket innebär att det inte e så lätt att ta sig dit, det går buss och den går bra att ta dig men det e hem som problemet uppstår, jag har ca 1 timmes väntan på kvällen och ridningen e redan sent som den är, rider mellan 20.15-21.15 ca... Sen skall hästarna fodras och det skall sopas i stallet. Så jag e hemma aldeles för sent om jag sitter 1 timme och väntar på bussen.
Iband känner jag för att ta mig till öob eller dollarstore, nej det e inte långt att gå men problemet uppstår när man skall hem med sakerna. För alla som varit med mig i affärer vet att när jag bara skall ha nåt blir det en full korg till sist haha.
Så jag har ett tag letat efter en cykel för att slippe behöva be vänner om hjälp att hämta mig i stallet sent på onsdags kvällen, eller köra och handla med mig.
I går fann jag min nya kärlek...
Gröna faran!!
Den e lika ful som jag ville den skulle vara, den är perfekt för mig och min självständighet.
Nu kan jag cykla till och från stallet, till och från affärerna... Nu behöver jag inte be om hjälp.
Stor flicka klarar sig själv :P
Sakta men säkert börjar saker falla på plats här i livet.
Nu saknas bara ett nytt jobb, ja och så klart några andra saker oxå som jag inte kan påverka på nåt vis utan det får ta den tid det tar.
Och till dig som lämna en anonym kommentar, jo absolut va det enbart mitt fel att min son valde den banan i livet som han gjorde. Det säger ju sig själv, det va ju inte så att han gjorde egna aktiva val som fick konsekvenser?
Nej så klart va det jag som tryckte drogerna i halsen på han och hejade på, så klart va det jag som tyckte det va spännande att ha en kriminell son, så klart jag hejade på detta...
Du har fått allt om rättfoten!!!!
Skönt med folk som har så mycket vetande om saker så dom kan berätta för mig som inte fattar ett skit...
Men det e ju som folk påstår jag skyller allt på alla andra och ser inte mina egna fel...
Ni tror inte att jag ransakat mig själv ganska så rejält kring detta?
Att jag sett mina fel och brister?
Det kan inte vara så att jag mått jävligt dåligt genom allt detta?
Det är ju verkligen mtt fel att min son gjorde sina val här i livet?
Det är klart mitt fel att saker blev som dom blev?
Däremot tar jag på mig fullt och fast att min son fick dom konsekvenserna som han fick...
Det är verkligen en bit av min del i det hela.
Jag hoppas att du som läser denna blogg och har så många åsikter om saker en vacker dag vaknar upp och har en kriminell narkoman till barn...
Den dagen kan du och ja diskutera rätt och fel!
Adios
Kommentarer
Trackback
