Lite så e det ju faktiskt, frågan e bara när man skall vända ryggen till? 

Jag har lite problem med det och detta ju så klart för att jag e född med sympati och aldeles för mycket empati.

Där andra inte kan känna att det e synd om en annan människa kan jag känna det. 

Ja detta ställer klart till det ibland men bara inom mig själv, i min själ. 

 

Jag har lätt för att se saker från alla håll och kanter jag kan vrida det mesta men ibland kan jag inte ens det och just nu e jag där, där jag känner bring the witch down! 

Detta kommer nu att tolkas på 2 olika plan av saker och jag tänker inte gå in mer i detaljer för att utesluta den ena eller den andra, det kommer att få vara fri tolkning på detta. 

 

Men vissa har spottat på denna sten så den e dyng sur och karma kommer, jag lovar!!

 

Idag va sista gången jag fick träffa doktor Johan, suger fett mycket då mitt förtroende för honom e stort och jag känner sån säkerhet inne på hans rum, där jag kunnat släppa allt vad masker heter. Nu e det slut och han skall börja på annat jobb, elakt tycker jag, men kul för han så klart. 

 

Jag skall remiteras över till Landskrona, skall jag ändå byta läkare kan jag lika bra byta mottagning oxå när jag ändå bor här. 

Ny läkare som skall sätta sig in i mig, men Johan lova att skriva så utförligt som möjligt så det skall vara lätt för nästa att ta över. 

Men framtills dess kommer jag tillhöra Arlöv och Johan lova att han kommer vara i tillgänglig i mig tills jag tas över, fast han slutar och börjar i Lund. Kändes skönt som fan kan jag säga, orka byta läkare liksom. 

 

Domen idag blev inte som jag tänkte när jag gick dit, tänkte att nu efter 31/8 kan jag nog börja jobba 25%. Men inte.. Johan vill inte släppa mig åter till arbetet utan en oredentlig plan och ett utförligt arbetschema om hur mina dagar skall se ut, detta kommer landa på den nya läkaren eller om det nu hinner bli innan Landskrona tar över mig så förhoppningsvis Johan. 

Så 3 månader förlängdes det med så jag skall hinna komma i gång med den nya kontakten och att FK skall få tummen ur röva och mötes kan hållas. 

 

Jag håller så klart med han då dom senaste 2 åren har varit himpadimpa, jag återvänder för att krascha och återvända till sjukskrivning. Så NU skall vi försöka göra om och göra om och göra rätt. 

Dessa nederlag som det tyvärr blir e inte heller bra för psyket, det blir ett misslyckande och det där e svårt att hantera. 

 

Innan vi avsluta så sa han, jag behöver inte va orolig för dig va? Nej sa jag än lever jag ju. 

Vi prata lite om mina mörka tankar, hur dom påverkar och vad som händer. 

Men än har jag ju inte ställt mig på tågspåret... 

Tror jag e för feg för det ändå, tänk om man misslyckas, nej fy... 

 

Det handlar ju inte om vart man varit, det handlar om vart man e på väg, blicken framåt..

 

Jag tar en dag i taget, ett steg i taget och försöker hålla balansen utan att tappa fokus. 

Än så länge känner jag mig på rätt väg och som jag sa till Johan, jag har lyckats ta mig upp en gång så det skulle ju vara fan om jag inte gör det igen. 

 

I still got a lot of fight left in me.

 

Adios