När man måste gömma sin identitet.

Ja då e man faktiskt lite patetisk, det är ganska så löjligt. Varför kan man inte stå för vad man tycker och tänker?
Om ´man måste skaffa en fejk profil på fejjan för att skriva meddelande där man kallar mig pajas, kan jag inter mer än skratta. Vem fan e pajasen?
 
 
Jag har verkligen inget emot att folk har åsikter om saker och man får väldigt gärna berätta dom för mig.
Men om man måste gömma sig bakom en fejk identitet ja då kan du lika gärna spara din skrattandes emojs till nån annan.
 
Men för att lite bena ut det hela kan jag väl känna spontant och magkänslan säger att jag e ganska säker på vem denna patetiska människan e...
Jag kan klart ha fel. Det får tiden utvisa, för tro mig I will find out.
 
Att jag inte tar egenansvar utan skyller allt på andra.. Tja det kanske e din uppfattning, du läser kanske min blogg, du kanske följer mina offentliga inlägg.. Men snälla för fan snälla, tror du jag skriver ut allt offentligt?
 
Se mina egna fel och brister, tro mig jag ser dom och jag vet vad jag gör fel, när jag gör fel och när jag skall ta mitt ansvar.
Vad vet du om mitt liv? Så länge du inte tillhör mina närmaste vänner så vet du inte mer än vad jag väljer att delge offentligt. Och den lilla delen av det stora hela sitter du och har åsikter om mig på?
 
Jag måste undra hur tråkigt liv har du, hur viktig del i ditt liv e jag då du lägger tid på fejk konto för att lämna din åsikt?
 
Vad jag pratat om i terapi? Tja alltså det e ett tag sen men det mesta vi prata om va min sons missbruk, kriminalitet och hur det påverka hushållet...Fler frågor på det?
Diagnos?? Ja e depression och ångest en diagnos på mina genetiska fel så visst.
 
Men vet du, jag har en mycket bättre ide..
min mail är [email protected]
Skicka ett mail, med ditt riktigta namn så kan vi prata, eller ännu bättre.
Välkommen hem till mig på en kopp kaffe, Sturegatan i Landskrona, skicka ett meddelande innan du kommer så jag kan sätta på en kanna kaffe...
 
Gillar dividera face to face och inte bakom feghet...
 
Nej nu skall jag äda middag för sen skall jag leka cowboy...
 
Adios  
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0