Ja eller nåt som får mitt humör att verkligen hit the båtten....

 

En tonårs son som driver mig till vanisnnne, ett jobb som tär på kropp och själ....

Mitt i allt det allt annat liksom, mörkt, blött och tradigt ute.. När kommer sommaren??

Ja en vinter depp e det nog allt som kryper i min kropp..

Ibland då och då hamnar jag i sån svacka då allt e mest skit och piss, inte mye positivt alls här i världen.. Ja jag e nog i en sån just nu.

Men jag finner alltid vägen upp ur den jävla gropen.. Ni vet med livrep... 

 

Nåt jag egetligen verkligen borde lära mig är att säga nej på jobb....

 

Jag har varit krasslig ett par dagar, hög feber, frossa och inte kunnat svälja... Febern av med sig, vad gör jag'??

Jo ringer jobb och säger i morgon kommer jag... inte så att jag ger mig nån dag att bli frisk och kry på, nej fan huvudstupa in...

 

Problem till helgen, får inte in folk, frågar mig om jag kan ta en extra dag på lördagen.. tja nje alltså dela 2 helger e jag inte intresserad avså då tar jag hellre hela.... Jaha ja.. då jobba jag visst torsdag morgon, fredag morgon, lördag kväll, söndag kväll, sen natt mellan måndag och tisdag.. bra gjort Lotta, hur fan tänkte du där efter legat utslagen i feber och frossa??? Tänka?? Äsch sånt får nån annan göra typ....

 

Vi skall ha debrifing ang patienten jag skrev om härromdagen... Ja då ville dom ha det måndag, nje går inte för jag har inte tid att åka in på jobb då och jag känner att jag MÅSTE vara med, för at få mitt avslut kring det.

Då blev det tisdag... ja men bra.. Jag jobbar natt, slutar 07, hemma runt, 8-8.30 innan hundarna varit ute och kommit till ro e kl 9, sen kan jag sova till 11, för jag måste vara på jobb till 14... Hur tänkte jag nu då??? Äsch tänka det får nån annan göra...

 

Jag behöver vara med på den, det känns som om jag misst en vän, en bekant.. Det va tungt att gå in på jobb idag och veta... Men nånstans kändes det bra, jag blev meddelad över sms vad som skett, det va många kollegor som tänkt göra detsamma då dom visste hur mycket jag haft henne och hur jag kände. Det kändes även skönt att veta att H och S hade tagit hand om henne efter. När H säger till mig Lotta det såg så fridfullt ut det gick lugnt och stilla känns det bra... Då hade hon ingen smärta och ingen ångest i alla fall..

 

Så jag får vara trött....

 

Sen jobbar jag visserligen inte förrsen fredag kväll, sen ledig lördag söndag.

Ser framemot min långledighet nyårs veckan som jag förhoppningsvis får tillbringa med min älskling som jag saknar som in i bombens....Ibland kan jag önska att han bodde närmare, som såna här dagar då deppen är ett faktum, för en kram, ett leende från han hade gett så mye kraft att jag blivit piggelin på 2 röa sekunder...

 

Sen samtidigt finns det fördelar med att han inte gör det och det e att han slipper just detta haha...

Jag e inte specellt rolig om man säger så...

Det märks på mitt musik val.. ganska så tydligt..

Det värsta med dessa perioderna är att jag tänker så fruktansvärt mycket och negativt, jag hittar fel där det inte behöver finnas fel.. och så retar jag mig på det och så grubblar jag på det länge och väl... Sen e det helt fel.. 

Men va fan.. Jag har fina vänner och dom finns där alltid, så finns även mitt hjärta, ett sms bort, ett telefonsamtal..

 

Snart är det final i big brother, funderar på om jag inte skall söka dit nästa gång, va tror ni... Mig instängd 100 dagar i ett hus med si så där 20 andra??? Jo jag skall nog attans satsa på det... Tror jag passat sketa bra in där bland dom andra idioterna... Om inget annat hade jag kunnat sitta i bikten och spy galla för prata med mig själv e verkligen nåt jag har talang i haha...

Vi kör en röstning, vem vill se mig i big brother?????

 

Tjingelingplingeling